2012-03-10

Söndag

Kreativ titel, men jag orkar inte haha. Vet att jag inte bloggar jättemycket men tänkte skriva lite om vad jag gjort i helgen, då jag för en gångs skull har haft lite annat att göra än klubb. :3

Idag kom nämligen chefen för diBec (min japanska organisation) och Tokyomänniskornas områdesrepresentant ner till min lilla stad för att se hur de gick för de som blivit placerade i Kumamoto. Så de, jag, mama, den andra utbytesstudenten och hans värdmamma, Kumi-san, Kotegawa-sensei och två lärare som är/har varit våra japanskalärare åt lunch tillsammans. Hehe kan ju börja med att säga att maten var jättegod, tempura (<3) och massa traditionella japanska smårätter eller vad man ska kalla dem. Jag vet att det har varit lite, hm, problem med områdesrepresentanten i Tokyo men det var ändå lite kul för mig att träffa dem. :'3 Alltså, hm...
Den andra utbytesstudenten är ganska... dålig.
Förlåt men han har inte lärt sig någon japanska alls, spelar onlinespel konstant, pratar engelska med alla fast de inte fattar och det är ärligt talat ingen som förstår vad han gör här. Har undvikit (hur stavas det?;;) att ta upp honom men nu gör jag det i allafall. Kort sagt, jag framstår som helt otrolig brevid honom. De sa tillochmed att jag var den av ALLA utbytesstudenterna som lärt mig bäst japanska, men det tror jag inte på. Bea, du är antagligen MINST lika bra som mig, jag är så jäkla dålig på att plugga. ;____; Och chefen sa "osewa ni narimashita" till mig, vilket är något man säger till någon som varit till hjälp, eller hur man ska säga, och bad om ursäkt. Alltså när det gällde den andra utbytesstudenten. Jag vet inte om ni förstår hur det låter, men tyckte det var lite roligt. xD Iaf så satt jag och pratade med alla och tyckte det var jättetrevligt medans de som kommit ner från Tokyo försökte prata med den andra utbytesstudenten. Vilket inte gick så bra. Så det var roligt för mig men inte så mycket för honom. Förlåt ingen men det är ganska mycket hans eget fel, jag kan inte ens betona tillräckligt hur lite han har gjort de senaste 7 månaderna, och ändå säger han hela tiden att jag har "tur" som kan japanska och tycker att folk gör fel som jämför oss, för han är inte "som mig". Dude, det är inte mig det är fel på. ): Ni fattar inte hur jobbigt det är att sitta och plugga i biblioteket när man egentligen vill dö av trötthet medans han sitter brevid och skrattar åt bilderna i en manga (som han inte kan läsa). Anyway, det har varit lite jobbigt med det här att jag är sämst på att dansa och allt men jag känner att jag fick lite ny energi och motivation att kämpa vidare~ ^ ^ På tal om det, jag kan fortfarande inte alla 12487963 baseballdanserna, och vår mysiga danslärare säger helatiden att de inte kan ta med mig om jag inte lär mig allt ordentligt. Idag när vi hade ätit och pratat klart och Kotegawa-sensei hade sagt något avslutande och jag trodde vi skulle gå hem så ba okej er tur Sara du börjar :D. Utbytesstudenterna skulle också hålla ett litet tal. :D; Så jag sa något om att jag skulle kämpa vidare med japanskan och allt sånt och typ "det är inte säkert att jag får följa kan till Koushien men...". Alla trodde att det var för att cheer har en tävling samtidigt som Koushien hålls så vi kanske inte skulle kunna följa med (känner att formuleringen blev konstig där. MAN SÄGER SÅ PÅ JAPANSKA.) men det var ju inte så jag menade. Så jag förklarade det, men Kotegawa-sensei blev jätteförvånad och sa att jag självklart skulle med.
För jag gör ju reklam för skolan. :D
Nejmen haha, det är typ sant. xD Men iaf så hade det alltid varit Fujimori-sensei(läraren som är ansvaring för cheer, eller vad man ska säga, alltså inte dansläraren)s intention att ta med mig i vilket fall, och Yukako-sensei är "bara" coach så hon har inget att säga till om. xD Det känns verkligen jättebra, alla har tjatat så mycket om att jag ska till Koushien medans jag har varit helt säker på att jag inte ens kommer få följa med. Jag vill såklart dansa men att bara få följa med är inte fel det heller. :'3 Fick dock veta en lite mindre rolig grej också. Jag får inte föjla med min klass till trean. Kunde inte ens disskutera det. )': Får väl hoppas att jag hamnar på andra våningen så ligger våra klassrum iaf brevid varandra. En sista grej som gjorde mig glad var att en av Kumi-sans kompisar som jag har träffat innan och som tydligen funderar på att ta emot em utbytesstudent kom dit. Och hon hade med sig tulpaner till oss. :'3 Så nu står ett par väldigt avklippta rosa tulpaner i ett glas (de hade ingen vas) i "fönstret" (eheh balkongdörren) i mitt rum~ ^ ^

Nellie: Tack~!! :'DD Och tack för att du alltid kommenterar, kram på dig~ ^o^

4 kommentarer:

  1. Han andra utbyttesstudenten låter lite... jobbig >_<'' Ofta man åker till Japan och sen inte anstränger sig!
    Men awesome att du får åka med de till Koushien! :D

    No problem ;) Det är så kul att läsa om vad du får göra i Japan att jag inte kan hindra mig själv från att kommentera :P
    Kram~ //Nellie

    SvaraRadera
  2. Hej Sara!
    Det är jätteroligt att höra att alla tycker det går så bra för dig med japanskan, Sara.Det kommer säkert gå bra för dig i nya klassen också, är det inte några av dem du har kalligrafilektioner med?
    Puss och kram från mamma.

    SvaraRadera
  3. Assååå...vad är grejen med att åka som utbytesstudent om man inte vill lära sig en ny kultur? Liksom...world of warcraft kan man spela hemma. Men skönt att det har positiv effekt på dig iaf :D Koushien låter otroligt kul! Fast jag fattar inte riktigt vad det är för något. Vad är det för något? ^^'
    Jag försöker ta körkort nu, apråpå ingenting. Jag gick en intensivkurs på sportlovet (förra veckan) för att lära mig köra manuellväxlad bil. Jag blev rätt deprimerad, för jag har trott att jag var rätt duktig på att köra ändå och bara behövde lära mig växla, men nej. Det var bara att börja från början minsann. Jag lyckades få motorstopp mitt i en vänstersväng på Götgatan, kanske inte det mest lyckade jag åstadkommit i mitt liv. Men ingen dog iaf. Tur det. Hur som helst, innan studenten ska det nog vara klart iaf!
    Ikväll, eller ja, typ nu, för det har visst blivit kväll redan, jag gick i pyjamas till klockan 5 typ, ska jag baka muffins med chokladsmet i. Jag ska ge dem till Miu-Chi för hon gjorde cup cakes till mig i veckan. Nåt säger mig att jag kommer äta en hel del själv också. Som sagt, tagga beach 2063.
    Jag blir lite less på mig själv. Jag kan på något sätt aldrig engagera mig tillräckligt i mina drömmar, så tanken på att genomföra dem blir tillslut bara energikrävande och så får de rinna ut i sanden. Vet inte varför jag kom att tänka på det. Kanske för att det är söndagkväll och för att jag verkligen inte har någon lust att gå upp till skolan imorn. Det hela blir förvirrat eftersom min zombielinkande pyjamasliv på det hela taget känns rätt meningslöst, vilket lämnar mig med noll roliga alternativ. Out of the blue söndagsdepp.
    Vet du, ibland när jag läser din blogg är det som att jag hör dig prata, snarare än att jag läser något du har skrivit. Jag kan inte fatta att vi inte har setts på snart 8 månader. May the force be with you! Kram!
    Btw, ursäkta att det blir såna romaner till kommentarer hela tiden, jag kan på nåt sätt inte sluta skriva xD

    SvaraRadera
  4. Jag blir så glad av att läsa din blogg, det händer saker kring dig hela tiden. Jag håller med grabben, man ska inte jåmföra ngn med dig. du är outstanding....och du, jag hoppas att du haft kameran med dig och dokumenterat middan tex...

    Lycka till med ditt fortsatta äventyr/Pappa

    Pappa

    SvaraRadera