甲子園

Koushien står det. :3

Har nu gått ett par dagar sen jag kom hem, och idag ska jag iväg igen. Men först tänkte jag berätta lite om hur det gick till~

Det första vi gjorde när vi kom till skolan på morgonen var att fixa med alla förberedelser, fixa klädgalgar till de som inte hade fattat att vi behövde dem till uniformerna (jag), packa ner pompoms osv. Sen hade de en gemongång i det där rummet där vi har morgonbön eller vad det nu är på tisdagar som jag från och med nu tänker kalla för aulan där vi fick papper med information om hur resan skulle gå till och hur många pauser vi skulle ha osv. Jag fattade egentligen inte så mycket hehe. De som följde med förutom vi var bla kören (tror jag?), blåsorkestern, handbollslaget av någon anledning, de i basebollaget som inte skulle spela, random elever som följde med för att de ville och volontärklubben. Haha handboll var faktiskt lite random. xD Det var inte fyra bussar som jag trodde, utan sex stycken. Cheer var en av de mindre grupperna, så halva vår buss bestod av lärare. Jag gillar inte cheerbussen. D': Cheer är nämnligen den klubben som är striktast när det kommer till "manner" och aisatsu och sånt. Vet inte riktigt hur jag ska förklara aisatsu, men det är typ... hälsningsfraser? Fast inte bara själva frasen utan också sättet man utför den på osv. I allafall, jag tyckte det blev så stel stämmning. 3: Och när vi skulle äta fick vi giganstiska färdiga bentolådor, som vi var tvungna att äta upp. Tydligen hade Yukako-sensei skällt ut treorna förra året för att de inte åt upp allt. Så alla satt och tryckte i sig tills de fick ont i magen, men fortsatte ändå tills de hade ätit upp allt. De som kunde äta lite mer fick hjälpa de som inte kunde. Jag lämnade lite. =w= Det var roligare i pausena då vi fick gå av bussen och täffa de andra. Sista pausen skulle vi sätta upp håret, vilket var jobbigt. Vi måste ha ALLT hår uppsatt med hårgelé i en jättehög toffs när vi uppträder, och eftersom jag aldrig satt upp håret så innan tog det ett tag. Det blev inte så bra men det gick tillslut, jag ska försöka göra det bättre nästa gång...
När vi väl var framme och skulle ut ur bssen blev det lita panik eftersom det var ett par saker jag inte hade fattat, men vi hade ett tag på oss som tur var så det var lungt. Sen var det dags för oss och de andra som skulle sitta på Kyugakus läktare att gå in till stadion. Det var första gången jag såg en basebollstadio (visst heter det så? jag har aldrig använt det ordet D:), den var faktisk lite mindre än jag hade väntat mig. Det var antagligen för att det var en av de första matcherna men förutom där hejarklackarna satt var det ganska tomt på läktaren. Vi dansade bara när det var vårt lag som slog, annars satt vi och tittade på. Men när vi dansade dansade vi heela tiden. Det finns danser för allt som händer i matchen, typ när de träffar bollen eller får poäng, och sen finns det danser för varje slagman. Så tex när lagkaptenen, Hagiwara-kun, slog så dansade vi hans dans tills något hände och vi gick över till en annan dans. Sen hade vi speciella skoldanser eller vad man ska säga, till skolsången och en psalm osv. Jag glömde dock helt bort att följa med i matchen, fattade ändå ingenting. >__> Det var roligt, hoppas bara jag kan göra danserna bättre nästa gång. Jag var nämligen för långsam i många danser eftersom jag var osäker på dem och förstörde formationen. ^ ^; Kom en massa reportrar och ville prata med mig också eftersom jag är utlänning osv, men jag failade massa med japaskan och de envisades med att fråga massa om baseboll och typ... vad jag ville förmedla till det andra lagets hejarklack och masssa annat jobbigt som jag inte visste hur jag skulle svara på. -fail-
Direkt efter att matchen var slut (som sagt så fattade jag ingenting, men tror vi vann med en hel del) gick jag och två andra tillbaka till bussen, bytte om och tog vårt bagage till en annan buss. Resten av laget skulle nämnlligen vidare till Tokyo för att vara med i 全国大会 (lands... mästerskap? haha vad heter det?)　i cheerdance. På hemvägen åkte vi i blåsorkesterns buss. JAG ÄLSKAR DEN BUSSEN. Så mycket mer avslappnat än cheerbussen, jag blir ledsen när jag tänker på att jag måste åka med cheerbussen igen resten av tiden. Jag har ju mina kompisar där, men jag orkar inte med stämningen. Det kanske bara är jag som känner det eftersom jag är svensk och inte japan, men det är riktigt jobbigt. T-T

Har tränat 1-2 timmar per dag med de andra två som inte följde med till Tokyo nu när jag varit lite ledig. Annars har jag inte gjort något alls ärligt talat, förutom igår.

Vi har pratat länge om att jag borde göra något tillsammans med mina värdkusiner, men det har alderig funkat efter som alla (inte minst jag) är upptagna helatiden. Men så igår hade jag äntligen lite tid, och hela min värdfamilj var dessutom borta hela dan och på kvällen, så de fixade så att jag kunde vara men Amurus familj och sen äta middag hos dem. Först verkade det som att vi skulle gå på zoo, eftersom vi har pratat om det innan, men det byttes ut mot shopping på ett av de största shoppingcentrumen i Kumamoto. Det kanske inte går att jämföra med Tokyo, men det var inte litet och det fanns allt möjligt. Bland annat Sanrio Gift Gate~ :'DDD Det var jag, Noa, Amuru och deras mamma som åkte dit. Jag trodde att "shopping" innebar att vi skulle handla. Det visade sig att det var deras mamma som handlade åt oss. Jag skojar inte, hon betalade ALLT. Vi började med att äta lunch på Foodcourt (där det finns en massa olika småresturanger, typ, udon, ramen, takoyaki, Mos Burger osv på samma ställe), och jag och Noa fick 1000 yen var att köpa mat för. Det var ju kanske inte så konstigt, men hon tog inte ens tillbaka växeln, vilket var mer än hälften av pengarna. Sen gick vi till en butik med massa gulliga småsaker, pennor, sudd, klistermärken, väskor, brevpapper, såna där låga strumpor som alla här använder på gympan osv osv, allt med någon typ av karaktär tema, tex någon manga, Sanrio eller San-x. Och jag behöver lite fler såna där strumpor och valde ut tre par. Då kom Noas mamma och ba DE E LUNGT JAG BETALAR. :D Så tog hon dem och betalade. .___. Först trodde jag att det bara var då, eftersom de var väldigt billiga och hon köpte något till Noa också, men det fortsatte så hela dagen. o.o; När vi var inne på Pink Latte såg hon och Noa ett par strumpor och tyckte att de passade mig och köpte dem utan att ens fråga mig om dem, samma sak i en klädbutik. Typ "Skulle inte den här tröjan vara jättesöt till det här och det här den tar vi" :D Nu låter det som att hon köpte jättemycket till mig, haha, det var inte så mycket men kändes ändå lite konstigt att hon betalade allt. De har tydligen en del pengar, deras pappa är arkitekt. Det var i allafall väldigt roligt, nästa gång ska vi på zoo~! Kan inte basebollaget förlora snart så jag får lite fritid? Haha vilken dålig cheerdancer jag är...

Vet inte om jag borde känna mig stressad, jag åker som sagt idag och den här gången har jag ingen aning om hur länge vi kommer vara borta. Jag förtår inte riktigt planeringen som vi fått men det verkar som att vi kommer åka fram och tillbaka mellan Koushien och Kumamoto mellan matcherna. Om vi inte förlolrar snart kommer jag spendera resten av lovet i en buss. 3:


Felicia: Tyckte också det lät isländskt. xD
Meen dålig tajming varför åker på (det ska stå du, ingen aning om varför jag skrev på. märkte det inte förens jag läste igenom vad jag skrivit) till Kina när jag inte är hemma för? D: Hur länge är du där? Vi måste skypa, om vi inte hinner när du är där får vi trotsa tidszonerna och göra det när du kommer hem. D| Nu tycker jag att du simmar hit.